Skog

Skogen är ett kulturlandskap

En skogspromenad i en tallpelarsal är en mäktig upplevelse, inte trots, utan på grund av att den är formad av människan. Våra skogar utgör ett kulturlandskap, precis som våra åkrar och betesmarker. Det är våra förfäders brukande som skapat många av de skogsmiljöer vi nu värderar högst. En slutavverkning i en sådan miljö kan kännas som en dramatisk förändring, men då gäller det att minnas att tidslinjen i skogsbruket inte är rak, utan rund. Den har inget slut. Skörden är bara slutet av en fas och början på nästa i ett oändligt kretslopp: snart spirar en ny skogsgeneration där den gamla stod.

Skogsbruket är ryggraden i vår verksamhet 

Till Kiplingeberg hör ca 20 kvadratkilometer produktiv skogsmark. Skogsbruket är ryggraden i egendomens ekonomi. Kassaflödet från skogsbruket är en förutsättning för allt vårt miljöarbete och för underhållet av våra kulturbyggnader och kulturmiljöer.

Virkesförrådet i produktionsskogarna är fördelat på ungefär tre fjärdedelar barrskog, främst tall och gran, och en fjärdedel lövskog, bland annat björk, asp, poppel, klibbal och ek.

Miljömål och produktionsmål samsas

På 12% av vår produktiva skogsareal är naturvård huvudmålet. De flesta av dessa biotoper sköts aktivt för att bevara eller förstärka de naturvärden de hyser. På resterande 88% är virkesproduktion huvudmålet, men även där genomsyrar miljömålen skogsbruket i allt från generellt gynnande av ädellöv och bärande träd och buskar (som ek, lönn, lind, fågelbär, sälg, hägg, rönn, vildapel, en, hassel, slån, nypon och oxel) till flerskiktade lövdominerade skogsbryn och kantzoner mot åker och längs vattendrag.

Skogsbruk = klimatnytta

Skogsbruket är en vital del i omställningen till ett hållbart samhälle, där fossil råvara måste ersättas av förnyelsebar. Därför är det så fantastiskt bra att det i skogen inte finns någon motsättning mellan hög tillväxt och klimatnytta, utan tvärtom; ju högre tillväxt desto större koldioxiddammsugare, allt tack vare fotosyntesen!

Den årliga tillväxten i Kiplingebergs skogar uppgår till knappt 10.000 m3sk (skogskubikmeter), vilket betyder att de binder ungefär 13.500 ton koldioxid per år (källa: SLU). Det motsvarar 1 500 svenskars genomsnittliga årliga konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp (källa: Naturvårdsverket). Huvuddelen av tillväxten skördas varje år, vilket ger både förnyelsebar råvara och är en förutsättning för fortsatt högt koldioxidupptag. Utan aktivt skogsbruk minskar nämligen tillväxten och därmed skogens förmåga att lagra kol.

Naturreservatet Bångmossen

Hösten 2017 tog vi initiativ till bildandet av ett nytt naturreservat vid sjön Bången, tre mil nordväst om Uppsala. Området, som hör till Kiplingeberg, utgörs huvudsakligen av myrmark och en äldre tallmosse med kringliggande barrblandskog och sumpskog. Det är en naturskogsliknande, känd rastplats för flyttfåglar som hyser en stor mångfald av växt- och djurarter. Efter nästan tre års förhandling med Naturvårdsverket och länsstyrelsen i Uppsala län bildades naturreservatet Bångmossen i september 2020. Naturreservatet omfattar totalt 57 hektar, varav 52 hektar land och 5 hektar vatten och syftar till att vårda och bevara områdets naturskogsartade tallmosse, löv- och blandsumpskogar, äldre barrblandskog och den öppna myrmarken. Länsstyrelsen förvaltar reservatet och ansvarar för att skötselplanen följs.

 

För mer information, vänligen kontakta Jakob von Engeström.